sandiieliie

Det känns som jag har ett enormt svart hål i bröstet. Mina ben bär mig inte, andetagen räcker inte fullt ut och jag shippar efter luft. Desperat söker jag efter min livboj, men jag kan inte nå den. Förmågan att röra mig minsta lilla framåt är borta, jag blir kvar i detta mörker och stirrar sorges ut mot ljuset. I ljuset finns emma, min livboj. Runt om henne är det en sån frid att man kan röra vid den. Plötsligt ändras hennes ljusa till det mörka och hon är borta för alltid. Min livboj sjönk och jag kunde inte göra något åt det.

PANG! jag vaknar klibbig av svett och inser att det var ännu en natt av mardrömmar. Drömmarna börjar alltid som världens bästa, jag får en dag med emma och livet känns så där galet bra. Men så lider natten mot sitt slut och jag vaknar och förlorar henne ... om och om igen.

____

Idag ska jag försöka ta mig utanför dörren trotts att jag känner mig som ett spöke.
Jag ska klä på mig massa kläder och sätta mig på bryggan, tända ett ljus, skriva lite, lyssna på musik och kanske prata med emma. Det är en fridfull plats och jag hoppas att den kan skänka mig lite lugn i detta kaose.

Imorgon ska jag till M och det ska bli skönt. Har inte vart där på ett tag pga att det krockat med praktik och sen blev jag så klart sjuk. Men börjar bli bättre nu. Jag vill att jullovet ska ta slut nu så jag kan få åka och praktisera med alla söta barn. Tänka på annat, få rutiner istället för att bara sitta här på röven.

Nu ska jag peta i mig nått att äta och bädda sängen och sen klä på mig.
Ha en bra dag så skrivs vi kanske senare idag. PUSS / S