sandiieliie

Jag har spenderat lördagen med att läsa en bok, nu har jag bara 10 sidor kvar men jag försöker hålla ut på dem. Känner mig ensam, övergiven & mindre värd och då är det skönt att kunna flyta ihop med boken, genom boken leva ett annat liv en stund.

Dom flesta av mina vänner har barn/är gravida. Jag känner mig extremt utanför. Jag kan inte slappna av till hundra procent med dem eftersom deras liv består av något helt annat. Dom har något så mycket viktigare och större, deras vardag består av förlossningskurser, köpa barnvagn, uppfostran och mammagrupper.

Jag ska nog bädda ner mig i sängen, läsa ut boken och börja på en ny. Imorgon kommer min älskling och vi kan tillsammans koncentera oss på VÅRAN verklighet utan barn. Vi kan träna tills det smakar blod i munnen och bara rå om varandra under en filt i soffan. Ja, jag längtar efter min älskling, han som förstår mig mer än någon annan.

/ S